Idag sprang jag runt Sandsjön på första gången sedan den där olyckliga söndagen då jag skadade mig. Det funkade!!! Visst det gick inte fort och ja det var otroligt halt på all is MEN jag hade inte ont i knät på något annat sätt än jag har alltid. Rekord, eller i alla fall enligt tidräkningen som började efter skadan.
Det riktiga rekordet är från veckans simträning med M, jag klockade 1 min och 40sekunder på 100 meter. Det är nog den bästa tiden jag haft. Kul!
Eller i alla fall ett pass som varade länge :-). För att nyttja dagens fantastiska vinterväder maximalt prövade jag att ta Skogsmilen istället för asfaltsmilen. Intressant val med mestadels snö och is som underlag. Som tur var blev det endast en vurpa.
Totalt blev det 70 min löpning i makligt tempo. Det märks dock att varken kondis eller ben riktigt är där ännu, känner mig lagom stum i kroppen nu efteråt. Fantastiskt härligt i alla fall att springa i naturen och njuta över att det vara fungerar. Bara -måste- fixa ett par orienteringsskor snart så att det blir enklare att göra dessa rundor.
Jag har verkligen svårt att ta det lugnt när jag springer. Så fort jag tar på mig skorna så vill jag springa så fort och långt det bara går så jag blir riktigt-riktigt trött…
Vet ju nu att det inte är en riktigt bra plan då man så lätt drar på sig skador. Skall försöka göra en träningsplan fram till Mjörn runt så jag har något att hålla i och inte bara maxa hela tiden.
Fantastiskt, jag har lyckats hålla i träningen i tre veckor nu. Tre pass tre veckor i rad! Ännu känner jag dock inte riktigt det där beroende suget efter träningen som kommer efter ett tag.
Skall fortsätta att sikta på tre pass de närmaste veckorna för att försöka öka till fyra när det blivit ännu ljusare. Just nu är det ju svårt att få till ljusa pass annat än på helgen. Mörkerpass funkar men de är inte riktigt så roliga.
Trött i benen - glad i själen! 